Klagshamn

Det finns ett beslut om att Klagshamnsudden skall bli kommunalt naturreservat. Det finns en rik flora på platsen och tydligen har svampar som är helt nya för vetenskapen hittats. Det är bra att området blir ett naturreservat och att det finns en skötselplan som skall bibehålla de höga naturvärdena. Men liiiite orolig blir jag ändå när jag läser om ökad tillgänglighet och rekreationsmöjligheter. Jag har inget emot tillgänglig natur, förstås, men det rekreativa värdet med Klagshamnsudden är ruffigheten. Jag älskar de gamla industribyggnaderna i tegel, att det finns övervuxna järnvägsspår i skogen och alla andra spår som finns av kalkbrytningen och cementindustrin. Utan Klagshamns kalkbrott, ingen udde. Den hade inte funnits, den är utbyggd för industrins transportbehov. Vi har så lätt att skilja människa och natur ifrån varandra att jag tycker att det är viktigt att framhålla de mänskliga aktiviteternas nödvändighet för de höga naturvärden som finns här. Jag ser att industrihistorien är omnämnd i naturreservatsbeslutet, men igår när jag var där bevittnade jag rivningen av en av de äldre fabriksbyggnaderna. Det skär lite i hjärtat, onekligen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: