Fågelkalendern

För en tid sedan anmälde jag mig som fenologiväktare i projektet fågelkalendern. Jag har dock inte kommit igång med mina observationer eftersom jag har inväntat att det skall komma en app. Förra veckan kom beskedet att appen dröjer ännu lite. Jag arbetar ganska ofta med papper och penna både på jobbet och hemma så jag kan väl för all del göra mina fågelobservationer på det viset också. Sagt och gjort, i morse var det dags. Fem minuters observationer på innergården. Först kändes det lite stressigt, fem minuter är ju extremt lång tid när man egentligen redan är sen till jobbet. Men det blev snabbt lite av en meditation. Att stå alldeles stilla och betrakta den bekanta innergården och fundera över hur många blåmesar man ser och hur många av dem som egentligen sjunger. Ja, sådant gör att man håller sig på bättre humör hela dagen sedan. Via länken ovan finns information om hur man anmäler sig till projektet om du också känner för att vara med.

Annonser

Man måste ut

Jobb, korta och gråa dagar har under alldeles för lång tid legat emellan mig och ordentliga utflykter. Det är så dumt att prioritera bort utevistelse. Man måste ut. När allt känns galet, trist och grått är det oftast det som är orsaken, att man inte har varit ute ordentligt. Igår lyckades vi äntligen ta oss en sväng till havet och nu känns livet lite bättre igen. Kameran kom aldrig upp ur väskan dock, så ni får hålla till godo med en trutbild från januari.

Kråka

Malmövinter

I flödet på sociala medier ser jag att det är snöig vinter nästan överallt utom just där jag är. Till och med i andra delar av Skåne verkar det vara vitt och fluffigt. Här är det grått och råkallt så att man fryser genom märg och ben. Jag vill också ha fluff. Och sol! Inte bara en sådan som ser ut som en måne mitt på dagen. En promenad i Pildammarna gav årskryss på rörhönan och några dimmiga bilder. Alltid något. Men nu kan det gärna få bli några krispiga vinterdagar här också, snart är det ju vår.

Vinter i Botan

Julledigheten är över och nu kom det vackra vintervädret. Så klart! Idag var himlen krispigt blå och arbetsdagen gick åt till att längta ut. Jag tog en lunchpromenad i Botan, fotograferade lite och årskryssade steglitsen. Växterna i Botan har en alldeles särskild charm på vintern och passar för svartvita fotografier tycker jag.

45 minuter om dagen

Det är något visst med ett nytt år och den energi det ger att börja på ny kula. I år har jag bestämt mig för att prioritera mitt bokprojekt. 45 minuter om dagen, ingen pardon. 45-minutersmetoden brukar jag annars använda när något jobbigt måste göras. Jag sätter äggklockan på 45 minuter och så gör jag det bara. Man hinner förvånansvärt mycket på 45 minuter och hinner man inte klart så har man åtminstone kommit en bit på vägen.

Det fungerar även för bokprojektet. Hittills har jag hunnit layouta ett InDesign-dokument och fått in all text jag hittills skrivit. Nu sitter jag och rensar bland bilderna och funderar över vad jag behöver komplettera med. En extra bonus med 45-minutersmetoden är att det man inte hinner klart med slutar man med mitt i, vilket gör det mycket lättare att fortsätta nästa dag.

Summa summarum: Jag har gott hopp för min bok!

Gott Nytt 2018

Fågelskådar- och fotoåret 2018 är igång. Hoppas att det har börjat fint för er. Vi skulle ut på fågelskådartur i vår hyfsat nyinskaffade bil och fick börja året med punktering. En liten skruv hade fastnat i däcket. Bilägare har alltid fått bilägandet att framstå som något som avsevärt förenklar livet, men jag vet inte jag. Det är kostsamt och tidskrävande och jag börjar faktiskt undra om tiden vi sparar in på att snabbare ta oss ut i naturen inte äts upp av all omsorg bilen kräver.